Interreg-projektet FEM står för förnybar energi, energieffektivisering och miljö och är en mötesplats för energivänlig näringslivsutveckling. FEM önskar bidra till utvecklingen av nya gröna produkter, tjänster och arbetsplatser i våra regioner. FEM är ett samarbete mellan Akerhus, Hedmark, Värmland och Dalarna.
FEM driver flera lyckosamma projekt, bland annat:
5 - 11 august 2012 i Norge: Energy Camp 2012 er en sommerskole i energi og miljøteknologi for ungdom som er født i 1997 og 1998, og som er interessert i å lære mer om energi og klima-spørsmål. Fra søndag 5. til lørdag 11. august 2012 vil lærere fra University of Alberta, Canada, gi deltakerne økt kunnskap om energi, ny teknologi, klimaspørsmål og miljø. Undervisningen skjer på engelsk. På Energy Camp får man gjøre mange forsøk – lage eget biogassanlegg, bygge solcellebåt og vindmølle, utvinne olje fra oljesand og mye mer. Det legges vekt på praktiske øvinger, og vi besøker bedrifter og forskningsinstitutt. På kveldstid blir det ”Science Magic” med Ben Oswald. På ettermiddagene er det sosiale aktiviteter med erfarne ledere og trenere. Alle ungdommene bor på internatet på Hvam vgs.
Den skotske professorn James Blyth stod i sin trädgård den I juli 1887 vid sitt sommarhus och njöt av synen av världens första elproducerande vindmölla. Den 10 meter höga konstruktionen med vingar laddade upp två ackumulatorer som levererade elektricitet till husets glödlampor.
Ett halvår senare byggde den amerikanske ingenjören Charles Brush oberoende av Blyth ett vindkraftverk i sin trädgård. Vindturbinen hade en rotordiameter på 18 meter och producerade upp till 12 kW, mindre än en halv procent av ett vanligt modernt vindkraftverk. Det var dock tillräckligt för att förse hundra glödlampor och flera elmotorer i Brushs verkstad med ström. Källa: www.varldenshistoria.se och www.wikipedia.se
Enligt Vattenfall är Norge, Island och Sverige bland de största användarna av vattenkraft i världen. Det finns cirka 1800 vattenkraftverk i Sverige och tillsammans producerar de ungefär hälften av den elektricitet som vi använder i landet.
Vi har använt vattenkraft för elproduktion i över hundra år i Sverige och det är fortfarande den viktigaste källan av förnybar elproduktion.
Heavycast i Karlstad är ett av de ledande gjuterierna i norra Europa när det gäller stort handformat gjutgods. Gjuteriet startades redan 1860 och var basen till det som sedan skulle bli Karlstads Mekaniska Werkstad. Genom förnyelse och anpassning till modernare verksamhet går idag 80 procent av gjutgodset till vindkraftsindustrin.
Under 2009 restes tio vindkraftverk vid Gässlingegrundet utanför Hammarö. Med en rotordiameter på 100 meter sveper varje vindkraftverk över en yta lika stor som en fotbollsplan och de tio verken kan förse 20000 normalstora villor med hushållsström varje år. Samtidigt minskar koldioxidutsläppen med runt 90000 ton per år.
| Smart grids |
 |
 |
 |
|
Smarta elnät (smart grids) omfattas av så mycket mer än dagens traditionella elnät. Ett smart elnät är ett elektriskt digitalt energisystem där det traditionella elnätet bara ingår som en av flera delar. Andra delar i ett smart elnät är bland annat elproduktionsanläggningar som till exempel vind- eller solkraftverk samt elektriska installationer i bostäder, lokaler och industrier. I ett traditionellt elnät distribueras elektricitet i en riktning från ett fåtal stora geografiskt centrerade elproducenter ut till konsumenterna. Elproduktionen styrs helt efter det man tror sig veta om kommande förbrukning. Man balanserar tillgång och efterfrågan på elektricitet genom att exempelvis reglera vattenkraften eller importera ström utifrån. Nu när den förnybara elektriciteten ökar från framför allt vindkraft, solkraft och biogas, så sker detta i små anläggningar som är geografiskt spridda över i hela landet. Detta ställer mycket högre krav på våra elnät. I ett smart elnät är elnäten tillförlitliga och effektiva och klarar av att distribuera elektriciteten i olika riktningar beroende på hur energibalansen ser ut för tillfället. Överskott av elektricitet lagras i olika typer av energilager. Det smarta elnätet styr elkonsumtionen, så att konsumenter utnyttjar elnäten på ett så effektivt sätt som möjligt. Till exempel kan tvättmaskinen köras eller elbilen laddas när det finns gott om energi i nätet, men inte annars, i syfte att möjliggöra hållbara energilösningar. På Glava Energy Center studerar vi i främst hur elnätet påverkas av förnybar elektricitet från vind- och solkraft och vi kommer att testa olika typer av energilagring, laststyrning med mera, för att lära mer om smarta elnät. |
FEM driver ett många olika projekt och här nedan finns information om de största under respektive rubrik.
För de som vill läsa om alla projekt: Läs mer...
Genom Energiligan stöttar FEM olika målgrupper när det gäller att hjälpa till med energibesparande åtgärder, dels mot kommuner, dels mot fastighetsbolag/ bygningseiere och dels mot industrin.
Läs mer...
Inom FEM-regionen finns för närvarande tre aktuella energiparker:
Glava Energy Center söder om Arvika,
Akershus EnergiPark utanför Lilleström,
Magnor Energy Center i Magnor.
Läs mer...
Energiutmaningen erbjuder ett spännande och lekfullt sätt att väva in naturvetenskap och teknik i undervisningen för elever på mellanstadiet.
Läs mer...
Det är viktigt att stärka FEM-regionens konkurrenskraft, något som arbetsområdet Internationalisering tagit fasta på.
Läs mer...
I framtiden kommer smarta elnät, så kallade smart grids att bli en viktig del inom förnybar energi. På Glava Energy Center körs många tester för att lära mer.
Läs mer...
Av solenergi kan både elektricitet och värme alstras. I FEM-regionen samarbetar vi för att bli globalt framgångsrika inom området.
Läs mer...
Syftet med SÄPOS är att skapa och sprida kunskap om energieffektisering av datorhallar och att sänka energiförbrukningen på Compare Testlab med 30 procent genom olika åtgärder.
Läs mer...
Besök gärna de spännande objekten i FEM-regionen där de nya energi- och miljölösningarna inom bygg finns med fokus på det hållbara samhället.
Läs mer...
|
|
|
|
